tisdag 12 maj 2009

Åååååhhhhhh!

Min man sa såhär härom dagen:
"Om någon skulle be mig beskriva dig med ett ord skulle jag säga....kaos."

Jag bara "jahhaaa"?

Men han har rätt. I morse när barnen gått till skolbussen, och våran V premiäråkte till sitt första besök i sin förskoleklass, så hade jag en känsla...
"Det känns som jag glömt något som jag borde komma ihåg-en såndär knepig känsla av att jag verkligen missat något"
"Vad kan det vara? Barnen är klädda påväg till bussen med packade väskor-ingen fara" säger mannen.
När jag kom till skolan så visade sig att jag missat föräldramötet med V´s nya klass igår kväll? "NÄHÄÄÄÄ?!!!" (Till saken hör att jag är en av dem som efterfrågat och gnällt på att det är dåligt med föräldramöten!!!!)

Jag har tappat bort lappen med telefonnumret till gumman vars bil jag gjorde en minimal men ändå en repa på henes kofångare i fredags-hon fick mitt numer så jag hoppas hon hör av sig till mig....alltså jag vet inte HUR mitt minne ska kunna bli bra-kan man köpa en extern hårddisk??

Efter V´s skolbesök så tänkte jag att jag tar minst M och V på en fika på Engelen. Sagt och gjort.
Våran minsting är en väldigt frispråkig liten varelse: "vad pratar dedär för språk", "varför är han så skrynklig och gammal", "tiiiitttaa vilka tjocka ben hon har"....för att nämna några komentarer hon högt och ljudligt fäller omkring sig.
På Engelen sätter sig en kille, jag tur nog känner ytligt igen från gymmet, med sin bonusdotter vid bordet bakom My. Hon noterar att det sättersig folk där och ser sig om tittar på bonuspappan och jag tänker:
"Håll tyst om tatueringarna nu"
Men jag hör plötsligt min dotters röst säga fnissande:
"Titta mamma vilka spetsiga öron han har!"
Jag tittar upp på honom och han på mig och ler lite generat....så frågar han:
"Vad sade hon?"
"Att dina öron var spetsiga,men hon brukar också komentera mig och min degiga mage" ursäktar jag mig lätt generat.
"Fast jag har spetsiga öron jag brukar kalla migsjälv vargen" säger han och ler lite överseende.

Ibland önskar man ändå att man hade en "mute"-knapp på barnen så de kanske kan röra på läpparna men att det sker ljudlöst!!!! Visst har man yttrandefrihet men är inte gränsen mellan den och personangrepp hårfin?

Och dagen har inte ens gått halvvägs-vad slutar detta tror Ni?

Kram på Er som min dotter komenterar vitt och brett!

2 kommentarer:

  1. Haha, kommentarer, kommentarer. Visst är dom för roliga ibland :D haha.

    Jo visst är det ett bra motto, sen ska man bara försöka leva efter det också :)

    Puss och kram, vacker dam

    SvaraRadera
  2. Vad söt hon är, den lilla fröken, på ett lite besvärligt sätt dock kanske^^

    SvaraRadera

Trevligt med en komentar!